Delområden för ekonomiskt kunnande
Ekonomiskt kunnande behövs i all verksamhet där pengar används: vid inköp, sparande eller låntagning. Framför allt vid stora anskaffningar, såsom köp av bil eller bostad, är ekonomiskt kunnande nödvändigt.
Vardagsekonomi
Vi använder i vardagen pengar för många olika slags anskaffningar. Betalningarna sker i dag i regel virtuellt, varför vi alla bör vara medvetna om hur mycket pengar vi använder och till vad samt hur inkomsterna räcker till för att täcka varierande utgifter. Det är också viktigt att hålla ett öga på priserna i den egna konsumtionskorgen framför allt vid tilltagande inflation. Det lönar sig att följa sin penninghantering. För det finns det olika virtuella verktyg.
Planering av den egna ekonomi
Genom att planera sin ekonomi hålls inkomster och utgifter i balans. Ekonomin kan planeras på kort sikt (t.ex. en månad) eller på lång sikt (t.ex. ett år) En del av utgifterna är varje månad fasta (t.ex. hyra), en del rörliga (t.ex. klädutgifter). En plan för olika utgiftsposter gör det lättare att ha kontroll över sin konsumtion och bereda sig på kommande utgifter.
Vi alla bör vara medvetna om hur mycket pengar vi använder.
Investering och ägande
Investering kräver målmedvetenhet och kunskap. Det är nödvändigt att göra klart för sig vilken investeringsprodukt som passar en själv och den egna ekonomin. Investeraren bör förstå riskerna förenade med investering och förhållandet mellan risk och förväntad avkastning. Dyra kapitalvaror kräver underhåll och det lönar sig att följa upp marknadsläget framför allt om man planerar att sälja dem.
Anskaffningar och låntagning
Dyra anskaffningar av investeringskaraktär görs vanligen med lånade pengar. En kredit kan också användas till andra anskaffningar. Det lönar sig att noga informera sig om olika kreditprodukter och villkoren för dem. Återbetalningen av krediten bör anpassas efter den egna ekonomin och också beaktas vid planeringen av ekonomin.
För att ta kredit ska du vara minst 18 år gammal. Kredit och kreditkort beviljas i allmänhet av särskilda kreditbolag. Eftersom betalning på kredit alltid är förenat med risker, vill kreditgivaren ofta säkerställa att kunden klarar av att uppfylla sina skyldigheter enligt kreditavtalet, dvs. att kredittagaren kan återbetala krediten med ränta och omkostnader. Innan du väljer att betala på kredit är det också bra att själv fundera på vilka risker som är förenade med kredit och betalning med kreditkort.
Fastän du genom att ta kredit kan periodisera inköpskostnaderna över en längre tid, är totala priset vid kreditköp ofta högre än priset vid kontantköp.
Vid betalning på kredit måste man allra först komma ihåg vad kredit i själva verket innebär. En kredit är pengar som du lånat, dvs. en skuld. Den måste alltid betalas tillbaka. Fastän du genom att ta kredit kan periodisera inköpskostnaderna över en längre tid, måste du vid köpet av en produkt eller tjänst komma ihåg att det totala priset vid kreditköp ofta är högre än priset vid kontantköp. Det beror på att när du betalar på kredit tillkommer extra kostnader på den summa som du lånar.
Kreditens pris består av den lånade summan, räntan och övriga kostnader i anslutning till krediten. En kredit är således aldrig gratis, och när du betalar på kredit blir du i samband med köpet skyldig kreditgivaren pengar. Innan du tar kredit lönar det sig därför att tänka igenom vilka möjligheter du har att betala av på krediten i framtiden. Normalt betalar man av på en kredit varje månad. Det innebär att du behöver regelbundna inkomster för att kunna betala tillbaka krediten. När du t.ex. köper en dator är det värt att överväga om du först kunde spara ihop till en del av datorns pris och finansiera endast en del av inköpet med kredit.
Vilka risker är krediten förenad med? När du tar kredit tar du alltid en risk i fråga om din framtida betalningsförmåga, eftersom kreditavtalet kan binda dig för en lång tid. Om du inte kan betala tillbaka den kredit som beviljats dig, dvs. din skuld, kan det ge dig en betalningsanmärkning som finns kvar i flera år. Betalningsanmärkningen kan försvåra ditt liv på många sätt: det blir svårare att få hyresbostad, du kan inte ingå avbetalningsavtal eller du kan vara tvungen att betala din telefonräkning i förskott. Därför finns det skäl att överväga noggrant innan du tar kredit.
Sparande och ekonomisk beredskap
Coronatiden avslöjade de finländska hushållens svaga ekonomiska beredskap. Varje hushåll bör ha en reservkassa motsvarande utgifterna för 1–3 månader i händelse av plötsliga inkomstbortfall eller ökade utgifter. De ekonomiska buffertarna kan utökas genom att spara eller investera. Det väsentliga är att tillgångarna vid behov snabbt är tillgängliga.
Krislåda för privatekonomin
Den geopolitiska osäkerheten ökar sannolikheten för cyberrisker och annan påverkan också i finansbranschen. Den finansiella sektorns och myndigheternas beredskap ligger på en god nivå. Hushållens beredskap har stor betydelse för samhället och framför allt för hushållen själva. Därför lönar det sig för var och en att också sörja för sin egen krisberedskap.
1. Öppna konto också i en annan bank och aktivera kontot
Det skulle vara nyttigt för hushållen att ha konto och betalkort i två olika banker med tanke på eventuella tillfälliga avbrott i en viss banks tjänster. Det lönar sig också att aktivera nät- och mobilbankerna för dem. Kontrollera att dina person- och kontaktuppgifter är korrekta.
Bankkoder används inte endast för betalningar utan också för elektronisk autentisering i många tjänster där ett tillförlitligt identifieringssätt behövs. Det är bra att tänka efter om det lönar sig att i identifieringssyfte skaffa ett mobilcertifikat av teleoperatören eller en annan banks bankkoder.
2. Ladda ner en betalningsapp
Du kan höja din beredskap för att sköta dina dagliga penningärenden genom att ladda ner en betalningsapp i din smarttelefon. Till exempel den inhemska mobilappen Siirto är ett bra tillskott till urvalet av betalningssätt. Siirto förmedlar betalningar i realtid mellan de deltagande bankerna. Hör dig för om tjänsten hos din bank.
3. Reservera kontanter för några dagars behov
Det är bra att hålla en mindre summa kontanter hemma som en del av den normala beredskapen. Enligt rekommendationen ska beredskapsförrådet räcka för 72 timmar. Tänk efter vilken minimisumma du klarar dig på några dagar utan betalkort. Det lönar sig dock inte att hålla stora summor kontanter hemma.